Direktlänk till inlägg 16 november 2009

Sonen skitförbannad, ÄNTLIGEN

Av camilla - 16 november 2009 20:23

J smsa sin pappa idag och fråga om han kunde få en ny mobiltelefon av honom. Det passade sig absolut inte. Han betalade mej pengar varje månad till mat så det fick jag köpa. T undrade vad skadeståndet hade gått till och j sa att han köpt cykel och x-box och en del till att handla i USA. Då blev det liv om det. Då hade ju han betalt deras USA resa?????J sa att du har inte köpt något till oss på snart 3 år men mamma handlar ALLT. Jag fick ett par skor när jag fyllde år men inget de andra året direkt efter rättegången och inte heller julklappar på 2 år så då är väl inte en mobil på 2,600:- något att skrika för. T acceptera inte att J ringer och KRÄVER att han skall köpa ny mobil. J försvara sig med att det var inget krav utan en fråga men icke det var i T ´s ögon ett krav. J sa att du är en egostisk jävel som handlar 10 st puchmopeder till dig själv men lägger inte 1 kr på A och mej.Avslutade med att säga fucking moppedelar och la på.

J ringde mig och berättade om samtalet. I all denna tragiska händelse kände jag en viss glädje för J har alltid varit foglig och aldrig protesterat mot pappa men i dag vågade han och det kändes bra att han tog ut ilskan på den det berörde.

Inte nog med detta samtal utan J skickade sen ett sms där han skrev - du har precis förlorat en son, ring mej aldrig ,vill inte träffa dej din egoist.J gjorde samma sak med farmor när hon svek honom och han har inte haft kontakt med henne sedan dess ( mer än 2 år sedan) hon skickade ett grattis sms när han fyllde år men det sket han i. Har man sårat J glömmer han det ALDRIG, man blir obetydlig i hans ögon. Härligt att han vågar stå upp för sig själv.

 
 
Madde

Madde

17 november 2009 11:35

Har tänkt ett tag att skriva till dig att tids nog så väljer de själva om de vill ha kontakt med sin pappa eller inte. Men har inte riktigt känt att jag ville lägga mig i. Själv har jag ingen som helst kontakt med min längre och det är faktiskt riktigt skönt. Förr från när jag var 13 år fram tills för ca tre år sedan då jag var 34 år så hördes vi av två gånger om året. Jag ringde när han fyllde år och tvärtom. Det kändes alltid krystat och jobbigt men det kändes som ett måste. Detta blev det slut på då vi blev riktiga ovänner när min farfar gick bort. Då ville han helt plötsligt vara den "goda sonen" och bestämma hur allt skulle skötas. En skit som hade hälsat på sin pappa en gång under 21 år på hans 75-års dag. Detta var ju MITT fel då jag hade rymt till farmor och farfar när jag var 13 och blev kvar där tills jag skaffade eget vid 18. Men jag kan lova dig att det var det bästa jag gjort i hela mitt liv. Vilket fall så efter bråket oss emellan så skickade han alla de få korten han hade på mig. Var väl ett sätt för honom att tala om för mig att nu hade han ingen dotter längre. Själv har jag nog aldrig riktigt sett honom som min pappa heller så det var ingen förlust. ;-) För att göra en lång historia kort så bodde jag hos farmor och farfar tills jag var 5 år då varken han eller min riktiga mamma som jag aldrig har träffat inte ville veta av mig. Tyvärr så träffade han en riktigt J-A ragata som tyckte att jag var ju hans dotter så mig skulle de helt plötslig ha. Mmmm...För att plågas både fysiskt och psykiskt. Så nu kanske du förstår lite bättre varför jag inte tycker att det är någon förlust över huvud taget. Jag kommer alltid att anse att mina föräldrar var farmor och farfar som tog hand om mig och gav mig kärlek. Han har bara ett pappersbevis på att han är en pappa och det är allt. Jag måste också få tillägga att nu när vi inte har kontakt så är det faktiskt en riktig stor befrielse. Dina barn kommer också välja senare vad de vill och jag tror inte att det kommer dröja särskillt länge till. Vet att många tycker att det ska hållas kontakt hit och dit men ibland är det inte alltid det rätta. Men som sagt, de väljer tids nog.

Oj, vad långt detta blev. Ber om ursäkt för det men det är inte lätt att förklara allt man vill ha sagt i en liten text. Hihi!

Annars så hoppas jag att ni alla mår bra och att ni får en helt underbar tisdag! Kram! ;-)

http://www.mads.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av camilla - 13 juli 2010 07:05

Jag pluggade til redovisningsekonom , praktisera på en revisionsbyrå när min dåvarande sambos ekonom blev sjuk i cancer. Vi hade en personlig relation så vid ett besök på sjukhuset så sa jag till henne att behövde hon hjälp så fick hon säga till.Det ...

Av camilla - 8 juli 2010 07:22

Livet har gått i 190 de senaste månaderna och nu har jag landat och kan lägga tid på annat så som detta. Sommarlovet är i full gång och det är skönt. Barnen sköter sig förutom att båda 2 åkte fast för snatteri, det hade jag kunnat vara utan. A hå...

Av camilla - 7 april 2010 21:17

Jag har berättat för skolan om incidenterna på påsklovet och idag ringde de efter mig. A-L var ute efter A IGEN!!!! När jag kom dit var A-L´s styvpappa där och försökte styra upp men A-L skrek och uppträde som om hon mist förståndet. Till slut gav ha...

Av camilla - 5 april 2010 10:21

A kom upp i går morse och var hyfsat glad. Hon berättade att M ringt och de hade pratat länge. M var ledsen för A´s skull. Hon var trött på A-L och hade nu bestämt sig för att prygla A-L??? M ville bli vän med A igen och hon grät en skvätt med. Jag s...

Av camilla - 4 april 2010 07:59

Det mesta har lugnat ner sig kring A men skolan börjar snart igen och då drar det igång igen. Passa på att njuta så länge lugnet varar. Jag har funderat en hel del på hur föräldrar agerar och inte agerar. Hur kan man som förälder lita blint på sitt/s...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards